Naturen runt Nävsjön

Nedanstående beskrivning är bitvis saxat från Nyköpings Kommuns hemsida samt från en utredning av sjöar i Norrköpings kommun.

Nävsjöns Naturreservat (förr domänreservat)

I samband med Domänverkets bolagisering 1992 gjorde länsstyrelsen på uppdrag av Naturvårdsverket en bedömning av vilka domänreservat i länet som har sådana särskilda naturvärden att de bör ges långsiktigt skydd som naturreservat. Nävsjöns Domänreservat tillhör de områden som länsstyrelsen valt ut.

Området utgörs av ett ca 250-årigt tallskogsbestånd som gränsar till Nävsjöns östra strand. Minst en fjärdedel av beståndet bedöms ha en ålder uppemot 350 år. På grund av skogens ålder och varierande skogstyper finns en stor mångfald av växter och djur knutna till naturskogsmiljö, bl a vissa hotade arter. Området, som sluttar ner mot Nävsjön, är mycket bergbundet men innehåller även smärre områden med sänkor och fuktigare partier. Berggrunden består av leptit och gnejs. Minst hälften av området är rent hällmarks¬impediment, resten täcks av ett mycket tunt morän¬lager. Eftersom området är mycket vindexponerat, beläget på en nordsluttning mot Nävsjön, förekommer mycket vindfällen i området. Välutbildade klapperstensvallar påträffas på vissa ställen längs stranden.

Övrigt

Naturen kring Nävsjön är påfallande karg och fattig. Trots detta finner man ett flertal i landskapet sällsynta växtarter. Nära fiskebryggan på sjöns nordöstra sida linjeras vattenytan av de smala bladen från plattbladig igelknopp. Längre norrut vid Nävsjöns utloppsbäck växer bäcknate. I ett kärr strax söder om naturreservatet växer den sällsynta sumpbläddran. Vägkanterna kring Nävsjön är översållade av skogsbjörnbär. Arten har i denna trakt nog sina rikaste sörmländska förekomster.

Syfte med reservatet är att "bevara ett urskogsartat område med dess flora och fauna och naturliga successioner samt ge möjlighet till naturupplevelse och vetenskaplig forskning i orörd natur".

Flera mer eller mindre öppna våtmarksområden ansluter till sjön. Störst är den mångformiga och bitvis mycket blöta Nävsjömossen sydväst om sjön. I norr ligger ytterligare ett större myrområde, Svartsjömossen. Myrområdena kring Nävsjön hyser bl a ett rikt fågelliv.

Större delen av sjön är mellan 3 och 4 m djup. Två öar och 8 mindre skär finns i sjön. Moränstrand är den vanligaste strandtypen, men här och var förekommer även klippstrand och gungflyn.

Den glesa vattenvegetationen domineras av bladvass, sjöfräken, säv, flaskstarr, notblomster, löktåg, gäddnate och näckrosor, men även svalting, svärdslilja och vattenpilört förekommer. Vid sjöns utlopp har den i dessa trakter ovanliga bäcknaten påträffats. Vid en bottenfaunaundersökning 93-05 (Sandvall 1993) påträffades bl a dykare (Dytiscidae), dagsländan vasslända (Leptophlebia), sötvattengråsugga (Asellus aquaticus) och igeln Erpobdella octoculata. Till fågelfaunan hör bl a storlom, gräsand, kanadagås, drillsnäppa, gråtrut och fiskmås. Havstrut har häckat i sjön. Fiskgjuse häckar i närheten och syns ofta vid sjön. Trots att Nävsjön är rotenonbehandlad finns gädda, abborre, sutare och vitfisk. Regnbåge planteras regelbundet in.

Nävsjön har en svag buffertkapacitet och det humösa vattnet är måttligt (till betydligt) färgat. Sjön kalkas regelbundet. Före det att kalkningen av sjön påbörjades uppmättes som lägst ett pHvärde på 4,7. Buffertkapaciteten var obefintlig till mycket svag. 76-07 var siktdjupet 3,15 m. Sjön hade ett näringsfattigt tillstånd med måttligt höga kvävehalter och ett syrerikt tillstånd med liten syretäring.

Naturvärden. Den grunda och relativt stora Nävsjön uppvisar med sin stora utbredning av grundbottnar, rikedom på öar och skär, variation av strandtyper med bl a flera anslutande öppna myrmarker samt sin flikighet med flera uddar, näs och djupa vikar en stor mångformighet. Detta innebär att sjön har goda förutsättningar att hysa en divers flora och fauna. De högsta värdena är knutna till den västra delen. I sjön häckar den hänsynskrävande arten storlom. Fiskgjuse och havsörn jagar ofta över sjön. Den i regionen ovanliga bäcknaten har påträffats vid utloppet och strandlummer vid sjöns strand. Nävsjön har en viktig funktion som huvudtillflöde till Näveån med dess bäcknejonöga, hänsynskrävande havsöring samt hotade och ovanliga kräftdjursfauna.

Utloppet är reglerat med en damm (dammnr. 650490-155390, utan legalt tillstånd). Nävsjön rotenonbehandlades 1969.

Sjön är ett mycket välbesökt och populärt put and take-vatten med inplanterad ädelfisk. Fiskekort säljs till allmänheten och rastplatser, vindskydd, bryggor och toaletter finns kring sjön. En stor parkeringsplats finns vid den nordöstra änden. Sörmlandsleden går runt om sjön. På vintrarna utnyttjas Nävsjön till bl a skridskoåkning.

I Sörmlands Natur anses Nävsjön och dess näromgivningar vara värdefulla naturområden (Nävsjön; omr. 80-94, klass III, Våtmarksmosaik norr om Nävsjön; omr. 80-93, klass III, Naturskog vid Nävsjön; omr. 80-94A, klass I). De två anslutande myrkomplexen Nävsjömossen (inkl Hjortron- och Backglomossen) (sydväst om sjön) och Svartsjömossen (nordväst om sjön) pekas ut som värdefulla naturområden i NATUR & KULTUR - Miljöer i Östergötland (omr. N 47, klass II och omr. N 46, klass III), Naturvårdsprogrammet (omr. E 10, klass II och omr. E 9, klass III), Myrar i Östergötland (omr. 353, klass I och omr. 354, klass I) och Våtmarker i Östergötlands län (omr. 09H 0A 01, klass II och omr. 09H 0B 04, klass II).