Ångloket Karolina

Om loket Karolinas vidare öden berättar Sune Lantz i tidningen Järnvägsteknik följande:

Docenten i organisk kemi Björn Luning, 41, har lagt ut 100m järnvägsspår på sin tomt i Norrviken strax norr om Stockholm. Rälerna har han skaffat från den 1959 nedlagda Bödabanan och från Älmhult. 1970 har han börjat köra med loket Karolina, som 1920-1958 drog vagnar först i Kolmården och sedan i Strömsnäsbruk. Docenten, som undervisar studenter vid Stockholms universitet när han inte kör ånglok, kallar järnvägen.

Hummelstugans enskilda järnväg (HEJ). Luning med stor möda skramlat ihop en liten vagnspark. Det mesta av den rullande materialen, en godsfinka, en flakvagn, åtta boggier till flakvagnar och tre tvåaxliga godsvagnsunderreden kommer från Ohs bruk. De tvåaxliga godsvagnsunderredena är byggda vid Helsinborgs mekaniska verkstad 1904, medan den övriga materielen från Ohs bruk är tillverkad av Orenstein & Koppel i Berlin 1919. Loket Karolina har samma tillverkare och byggår.

Från skogsbanan i Böda kommer en ombyggd timmertruck. Den är liksom flertalet av vagnarna från Ohs bruk gjord av Orenstein & Koppel. Det kända Berlinföretaget tillverkade den 1909 och den började rulla på Öland samma år med hästar som dragkraft. Senare har den dragits av loken Mormor och Farmor. Det förstnämnda loket står i Nässjö hembygdspark och det andra skrotades 1959. En handdressin från Böda ingår också i HEJ:s vagnpark.

Rälerna från Böda är av tre viktklasser 6, 9, och 14 kg/m. Banöverbyggnaden i övrigt består av halverade normalspårsslipar inköpta från SJ och lagda i makadam.

Loket Karilina inköptes 1920 från Tunabergs Trävaru AB i Koppartorp. Hon gick där i regelbunden tjänst fram till 1935, sedan endast någon månad varje sommar. Den ursprungliga järnarmaturen av krigstidskvalitet utbyttes efterhand mot ny. Under 1940-talet var Karolina mest uppställd.

År 1947 brann lokstallet vid Strömsnäsbruk i södra Småland och 644 mm-banan mellan Lagan och Helgeån, Strömsnäsbruk-Delary stod utan maskiner. Efter ett detektivarbete lyckades en ingenjör  få reda på att Karolina stod i lokstallet vid Tunaberg till ingen nytta. En besiktning visade att hon var i funktionsdugligt skick. Spårvidden var dock 600mm och den måste görs om sedan Smålandsföretaget förvärvat maskinen. Surahammars bruk tillverkade nya hjulpar som passade till banan Strömsnäsbruk-Delary.

Karolina drog sedan vagnar i Småland fram till 1958 då hon ställdes undan. Dessförinnan hade maskineriet rostskyddsbehandlats och setts över. Vid den sista besiktningen i Småland 1954 var pannan i gott skick och tillåten för det ursprungliga trycket 12 atö.

Det kan nämnas att Karolinas axelföljd är B och hon har sålunda två drivande axlar. Slidstyrningen är Walcherts, pannan har 30 tuber och vattentanken finns i nedre ramverket. Eldytan är 7,2 m2 och lokets vikt utan bränsle och vatten 6,7 ton.

Det var en gammal dröm från pojkåren att få en egen järnväg med ett riktigt ånglok som gick i uppfyllelse när Luning hade förvärvat och renoverat loket. Vid renoveringen har han haft värdefull hjälp av bl a en svåger som är lokförare. Pannan och armaturen har gåtts igenom.

Genom avsvarvning och inflyttning av hjulen har Karolina ånyo fått 600mm spårvidd så att hon passar till vagnarna från Böda och Ohs bruk.

Slut citat.

Karolina går numera i turisttrafik på Böda skogsjärnväg på Öland.

Du kan läsa mer om henne genom att klicka här